Varje år som vi varit uppe har vi (eller mest maken) pratat om att vi ska gå upp på Helags. Förra året så var det kallt och blåsigt och det kändes inte som att något toppförsök skulle kunna bli aktuellt. I år såg vädret ut att vara på vår sida. Så på tisdagen packade vi våra ryggsäckar för en tredagarstur.
Ca 12:10 gav vi oss iväg från parkeringen för att gå upp till Helags fjällstation. De första 6 kilometrarna går genom fjällbjörksskog. Tyvärr så innebär det en del mygg så fösta pausen blev precis ovanför trädgränsen. Ett lunchstopp där det tillagades köttfärssås med cous-cous. Ett fikastopp blev det också innan vi kom fram till fjällstationen. Där restes tältet och vi drack dyr folköl och läsk och åt pringles som vi tagit med oss innan kvällsmat i form av nudlar med bambuskott, kyckling, curry och bananchips serverades. Jag satt ute och läste så länge jag kunde innan det blev för mycket knott.
Dag två laddade vi för att gå upp till toppen. Jag var tveksam till om jag skulle klara det (har inte skött träningen) men tänkte att jag följer med så långt det går. Vi hade med oss två ryggsäckar. Barnen turades om att bära den ena och tanken var att jag och maken skulle turas om att bära den andra men jag tog slut så han fick ta den efter första pausen. Nästa längre paus blev lunch, gryta på lövbiff, potatis, lök och kantareller.
Efter många om och men så kom vi i alla fall upp till toppen allihop! Jag höll på att bryta ihop på stenskravlet när jag blev höjdrädd och inbillade mej att jag skulle halka och rulla iväg. Så glad att jag fixade det! Tack familjen!
På vägen tillbaka så bestämdes det att vi inte skulle tälta en natt till utan gå tillbaka till parkeringen. Så när vi var tillbaka till tältet packade vi ihop våra saker och åt lite frystorkat innan vi började vandringen tillbaka.
Det är inte ofta en kan gå på fjället i bara kortärmat, men de här dagarna var sådana. Efter ca tre timmars vandring var vi tillbaka vid bilen strax före nio. Ett långt dagspass och kanske lite för krävande, men vi fixade det.
1 kommentar:
Imponerande! jag blir också sugen på att vandra, men jag vete katten om jag skulle fixa det. En dag så.. :)
Skicka en kommentar