Stickåret 2020

 I början av varje år gör jag någon slags stickplan för det kommande året. Så även 2020. Det blev ingen #makenine men väl en lista på projekt jag ville göra. Ingen tvingande lista, och vissa projekt har varit med i flera år... 

Så hur gick det med projekten på listan? Helt okej tycker jag. Jag prickade av fem av nio projekt som fanns på listan.

1. Första projektet att bli färdigt var Arboreal som jag köpte garn till när jag och vännen K var i Köpenhamn november 2019.  Påbörjad 1 november 2019 och färdig 16 januari 2020.

2. I Köpenhamn köptes även garnet till Treysta som var projekt två att bli färdigt. Påbörjad 24 januari och färdig 30 mars.

3. Sedan var det två projekt som blev färdiga i September, Eri till Lilla e som påbörjades 1 maj och avslutades 5 september. Eri är stickad i garn köpt hos Magasin duett. En blandning i ull och bomull i den mycket fina färgen ”ladybug”.

4. och den väldigt randiga tröjan i rester av Magasin duetts supersoft. Både egna rester och rester som jag fått. Stickad i dubbelt garn och en sådan där bra vardagströjanatt bara dra på sig när det är lite kyligt ute. Det var skönt att äntligen avsluta den då den påbörjades 1 mars 2018 och nu blev färdig 9 september 2020.

5. Sista färdiga projektet som fanns på listan var julhönsestrikktröjan som maskades av dagen före julafton. Jag började samma dag som "den väldigt randiga tröjan" blev färdig i förhoppning att bli klar till december. Det lyckades inte riktigt, men den blev klar före jul och användes flitigt under julledigheten. Den är stickad i Visjögarn, så den är rejält varm, kanske lite väl varm för inomhusbruk.

Förutom de här projekten som fanns på min lista har det blivit några halvvantar, sockor och en Oslohue. Så stickåret 2020 var ett riktigt bra stickår.

Trädgårdsuppdatering

Det var länge sedan jag skrev någonting om vår trädgård här på bloggen. Kanske för att det var länge sedan jag tog tag i några av de projekt som jag håller på med. I sommar har jag iaf gjort en del, även om det kanske bara är jag som ser det. Det som är tydligast och syns mest är att jag stammat upp vår klottuja som helt trängt bort de växter som fanns i rundeln. Kvar finns bara en tunn liten ram med tovsippor, iris och höstflox. Ja, och så de självsådda storklockorna så klart. Nu funderar jag på om jag ska låta tovsipporna ta över och sprida sig i hela rundeln, även om det kommer att vara "färglöst" stora delar av året. För det är en sak som jag lagt märke till nu i år när jag grävt och flyttat växter och stenar, det är inte mycket som blommar i den stora perennrabatten nu i juli. Det är bara nävan och stäppsalvian som ger lite färg i det gröna. Så på önskelistan står fler växter med blommning i juli-augisti. Juni är pionernas tid, och de fem jag har blommar i överflöd samtidigt som ormöga, kantnepeta, storklockorna och aklejorna som sprider sig bäst de vill.

Lika "färglöst" är det längs gången in till huset. Det enda som blommar är lavendeln. Men den trivs i alla fall och är till glädje för båda människor och insekter.

Det enda stället i trädgården som verkligen levererar nu i juli är rosorna och lavendeln runt sittplatsen i stenrundeln. Ja, så blommar såklart många av mina pelargoner, men de flesta av dem står på trappen eller på altanen så de syns inte utifrån gatan.

Jag längtar efter rosor. Har ett hörn där jag vill ha flera, men skulle även vilja ha någon sort som tål torka bra i den stora perennrabatten då den är väldigt torr om det inte är en väldigt regnig sommar. Kanske en som klättrar så att det blir lite höjd också. Sparar den tanken så får jag se om blir någon ros så småningom. Ska inte skaffa fler projekt förrän något av de gamla projekten färdigställts. Känns skönt att försöka avsluta projekt som stått still eller gått väldigt långsamt framåt i flera år.

Friday Night Over Night Juni 2020

Juni natts övernattning blev i ett för mej nytt vindskydd, ett vindskydd vid Getsjön utefter östgötaleden. Vi parkerade bilen på parkeringsplatsen vid friluftsgården Getsjötorp och gick iväg längs leden. Det finns ett vindskydd där, men det var som sagt inte dit vi skulle (det var dessutom upptaget när vi gick förbi, även om vi hade fått plats). För oss blev det en vandring på ca 3km.

Som vanligt fokuserade vi på eld och mat när vi kommit fram. Det var torrt ute, så vi började med att vattna lite runt eldstaden. Maten som tillagades var lax som röktes under folietält, färskpotatis, gräddfil och gräslök. Vi la laxbitarna på stekpannan i smör, så både laxen och smöret fick röksmaken. Det var precis samma huvudrätt som vi åt på förra årets juniövernattning. Och det var lika gott den här gången.

Till efterrätt rörde Anna ihop en kladdkakesmet som hälldes i urgröpta apelsiner och slogs in i folie för att sedan gräddas i glöden. Väldigt gott det med tillsammans med blåbär, apelsin och lite extra choklad.

På morgonen vaknade jag och var helt svullen i ansiktet av mygg och knottbett. Inte så kul. Vi har haft tur på alla andra övernattningar, för jag tror att det här var första gången jag vaknade såhär. Vet att det var en del mygg på juli månads övernattning, men övriga övernattningar har varit i princip myggfria.

Eftersom det var så torrt ute valde vi bort elden på morgonen och använde bara stormköket till både gröt och kaffe. Innan vi gick hällde vi på vatten på eldstaden för säkerhets skull.

Får se om vi får till någon gemensam övernattning nu i juli. Alltid lite trixigt på sommaren då det inte blir lika självklart att åka ut efter jobbet en fredag då vi inte har semester samtidigt. För min del blev det även några nätter i hängmattan på altanen i juni. Inte riktigt lika fin utsikt kanske, men skönt ändå att sova ute.

Friday Night Over Night Maj 2020

Jag ligger lite efter med bloggandet, men nu kommer iaf inlägget från maj månads övernattning. Precis som i maj förra året gav vi oss iväg till Marmorbruket för att sova i vindskyddet Spiran. Då fler rör sig ute i skog och mark nu pga Coronapandemin så var vi lite oroliga för att vindskyddet skulle vara upptaget. Det var flera bilar på parkeringen men vi tog på oss ryggsäckarna och gick iväg. Pandemi eller inte, man vill ju helst vara ensamt sällskap i vindskyddet.

När vi närmade oss vindskyddet lyssnade vi efter röster, men hörde inga. Vi hade tur, det var bara vi som ville sova ute! Brasan tändes, och kvällens mat började tillagas. Medan maten förbereddes åt vi ost och kex. Till mat blev det risotto med grillat kött till. Egentligen skulle vi haft efterrätt också, men vi blev för mätta.

När vi vaknade var det till den härliga utsikten man får från vindskyddet. Magiskt! När vi klivit upp kokade vi gröt och kaffe och sedan blev det frukostefterätt! Friluftsäppelpaj med vaniljsås. Smarrigt värre. Frukostefterätt kan vara den bästa sortens efterrätt.

Tror inte att jag någonsin kommer att tröttna på att vakna till utsikt, eller att sitta vid en eld. Det är verkligen en förmån att kunna få njuta av naturen på det här sättet. Tack för allemansrätten och till kommuner och länstyrelser m.fl som ordnar rastplatser och vindskydd som är fria att utnyttja.

Friday Night Over Night april 2020

Det blev ingen övernattning för mig i mars pga sjukdom, så sviten med minst en utenatt i månaden bröts efter 14 månader. Inte mycket att göra åt, utan det kommer fler månader med nya övernattningar. April 2020 sov vi i vindskyddet i Orrkojgölarnas naturreservat. Jag hade lyxat till det och köpt nytt liggunderlag när jag betällde nya kängor. Mina gamla Meindl har jag knappt använt de senaste åren då jag upplevt dem som små och de lite lägre Keen-kängorna som jag använt i stället börjar bli väldigt slitna. Så det fick bli ett par nya.

Till kvällsmat blev det kolbulle med lingonsylt. Mums! Vi gjorde även kanelbullar på pizzadeg till efterrätt, men de fick jag inte några bra bilder på.

Mitt nya liggunderlag är ett "Comfort Light Insulated Mat" från Sea to Summit. Det var helt klart värt pengarna trots att det var dyrt, för jag vaknade inte och hade ont i vare sig höfter eller rygg. Enda nackdelen är att det knarrar en del.

Jag hade ju hoppats på att vi skulle få se orrar, men vi fick nöja oss med en ensam sångsvan. Eftersom det var väldigt torrt ute så valde vi att inte tända någon eld på morgonen utan lagade gröt på stormköket så att eldstaden skulle vara ordentligt släkt innan vi gick därifrån.

Princess FIona

Det här är en tröja som varit färdig länge. Enligt ravelry påbörjades den 27 januari 2018 och blev färdig 10 november 2018. Men först nu har den blivit fotad.

Det var en rolig stickning, rolig konstruktion, snyggt lövmönster och stickad i favoritgarnet Visjö från Östgöta ullspinneri. Men, den har inte blivit så mycket använd. Det är en ganska vid urringning och jag har svårt att veta vad jag ska ha under den, förutom skjorta.

Min variant har inte hellånga ärmar, utan slutar en bit ovanför handleden. Lagom lång ärm för att jag inte ska vilja kavla upp dem hela tiden. Tycker att det passar bra med den lite vidare passformen som tröjan har. Hur som, den är jätteskön och jag gillar den så den borde verkligen få komma ut ur garderoben mycket oftare.

Treysta

Det var länge sedan jag publicerade något stickrelaterat här på bloggen, men nu så. Tanken är att jag ska uppdatera med det jag faktiskt stickat senaste året. Men först ut blir tröjan som nyss blev färdig. Treysta av Jennifer Steingass (knit love wool). I höstas var jag och en vän i Köpenhamn på garnsafari. Där köpte jag léttlopi till det jag då tänkte skulle bli en Riddari.

Treysta är den andra tröjan som jag stickar av Jennifer Steingass och det kommer att bli fler. Passade på att köpa tre mönster från henne när jag köpte det här.

Innan jag började funderade jag på att ta grönt i stället för orange (apricot) men så ville jag komma igång och då tog jag det garn som jag hade hemma. Ångrar mej inte.

Den här tröjan är tänkt som en trädgårds och skogströja. Så även om vi är på väg mot en varmare del av våren kommer den förhoppningsvis att kunna följa med ut några gånger innan det blir för varmt.

Garn: Léttlopi i färgerna Grey Heather, Light Ash, Black Heather och Apricot

Foto: Stora E